Vad är inflation?

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån på tjänster och varor under en viss tidsperiod. Den speglar köpkraften och har både positiva och negativa effekter på ekonomin, samt kan därmed yttra sig samtidigt. När inflation uppstår så minskar penningsvärdet, detta samtidigt som penning-mängden ökar. Månadsvis mäter Statiska Centralbyrån den privata konsumtionen, där man fastställer prisutvecklingen i KPI, konsumentprisindex.

Om penningsmängden ökar, blir inflationen större. För att inflationen ska vara i stimulans och tillfalla vara beständig, så måste pengar skapas. Den eller de som har denna möjlighet är bankerna och riksbanken, även kallad centralbanken. Central-bankens huvudsakliga roll är att skydda nationens finanser, bland annat förvalta valutan. Centralbanken kan direkt och indirekt, påverka penningmängden genom att trycka pengar (direkt) samt indirekt ha verkan på banksystemet. Genom att nya pengar uppstår kan man göra så att valutavärdet minska. Detta sker när centralbanken har tryckt ett för stort antal sedlar, detta kallas för hyperinflation. Men bankerna har normalt sett det främsta inflytandet på penningmängden. Dels på grund av att pengarna skapas i relation till att krediter och lån upptas.

En negativ effekt kan bero på osäkerheten i att våga investera, och avskräcker därför konsumenter och kapitalister att satsa eller använda sina pengar. När detta sker är inflationen hög, människor konsumerar mindre. Inflation uppstår även när folk är köpsugna och vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen har förmåga att producera. Inflation uppkommer så även när företagens produktionskostnader blir höga, då priserna på varor och tjänster stiger. Därmed när lönerna stiger, anställda ställer krav på att ha råd att konsumera och vill därför ha en högre avlöning. Men alla prisökningar i sig, är inte en inflation. Den typen av prisökning kallas för relativprisförändring. Relativprisförändringar sker när vissa tjänster och varor är tunnsådda och svåra att nå. Man kan därför inte se till enskilda prishöjningar, när inflation inträffar så inkluderar det att alla priser ökar i ekonomin.

Därefter så sker inte inflation när man höjer momsen på varor och tjänster, eftersom stegringen är en engångsökning. När momsen höjs stiger förvisso priserna. Men effekten av den allmänna prisnivåns ökning sker följaktligen bara från en nivå till en annan. Av den orsaken blir den allmänna prisnivån stilla. Effekterna vid ökad moms leder inte till prisernas fortsatta stegring. För att det ska kunna anses vara inflation så måste man se en ökning som beständigt förändras. Regeringen är ansvarig för höjningar och sänkningar av momssatserna.

Ytterligare negativa effekter på inflation kan vara att politiker kämpar mot den allmänna prisnivåns ökning. Man kallar detta för åtstramningspolitik, som eftersträvar det positiva med höjda skatter och minskade offentliga utgifter samt höjda räntor. Den här sortens politik måste framstå som tillförlitlig för att inflationdämpningen ska anses ha en god utsikt och ske i positiv bemärkelse. Utvecklingen kan ha negativ inverkan om konsumenterna som istället börjar hamstra varor, då sker det ingen större produktion.